Adoptera Findus bleibt auf seiner Pflegestelle und ist nicht mehr zu vermittel
Mixed Breed Cat · Hon
Jag har några vanor som är mer än många andra katter. Det misstänks att jag förlorade synen på grund av en episod som baby. Min syn blev noggrant undersökt och fanns vara normal. Dock verkar det som om överföringen av bilder till mitt hjärna inte fungerar korrekt. Dessutom har jag svårt att gå rakt fram. När jag är särskilt upphetsad, till exempel när det finns mat, snurrar jag mycket snabbt och ser ut som en liten vindvane. Toalettproblemet är också ett problem. Jag hittar helt enkelt inte den. Därför brukar jag plotta och göra avføring överallt ... bara inte i soptunnen. Det skulle inte vara så dåligt per se, men på grund av snurrandet gillar jag också att springa genom den och sprida den överallt. Min vuxenomsorgsmottagare måste ofta tvätta mig, men jag är okej med det om de är villiga att låta det ske. Att vara full tycker jag inte om alls heller. Du kanske undrar varför jag också kallas "Den Väldiga", eller hur? Jo, ibland har jag dessa små utbrott. Då drar jag huvudet bakåt för att samlas och trycker min vuxenomsorgsmottagare i armen. Det blöder aldrig, men ibland lämnar jag en liten blåmärke. Jag vet bara inte var att kanaliera all min energi. Här bor jag med två hundar och fem andra katter, inklusive Röschen. Röschen och jag får det väldigt bra; hon växte upp med mig. De andra fyra finner mig väldigt konstig och vet inte hur de ska interagera med mig. Det tar lite tid, men när jag har satt mig i skick finner jag mig väl i huset. Det är viktigt att allt ligger på bottenvåningen och det inte finns mattor; tegel skulle vara idealiskt. Jag kan inte gå upp trappor och kan bara komma ner från högre ytor genom att falla. Jag hittar alltid min mat, och jag har inga invändningar mot små mängder hjälp. Jag är kastrerad, mikrochippad, märkt och testades negativt för FIV och leukemi.
Läs original (de)
Ich habe ein paar Macken mehr als viele andere Katzen. Man vermutet, dass ich auf Grund eines Anfalls als Baby meine Sehkraft verloren habe. Meine Augen wurden gründlich untersucht und für unauffällig befunden. Allerdings scheint die Übermittlung der Bilder ans Gehirn leider nicht zu funktionieren. Zusätzlich kann ich nur schlecht geradeaus laufen. Gerade wenn ich tüchtig aufgeregt bin, zum Beispiel wenn es Futter gibt, drehe ich mich ganz schnell im Kreis und sehe dann aus wie ein kleiner Brummkreisel. Das mit der Toilette ist leider auch so ein Problem. Ich finde sie einfach nicht. Dementsprechend pinkele und pupe ich meist überall hin… nur eben nicht ins Klo. Das alleine wäre ja nicht so schlimm, allerdings laufe ich wegen der Brummkreiselgeschichte auch sehr gerne dadurch und verteile es dann überall. Oft muss meine Pflegestelle mich dann baden, war ich mit motzen quittiere, aber gut über mich ergehen lasse. Eigentlich finde ich es nämlich auch nicht schön, wenn ich so vollgesaut bin. Ihr fragt euch sicher warum auch „der Wütende“ oder? Naja, manchmal hab‘ ich so kleine Aussetzer. Dann werfe ich meinen Kopf in den Nacken, um Schwung zu hole und zwicke meiner Pflegestelle dann in den Arm. Es blutet nie, aber manchmal hinterlasse ich einen kleinen blauen Fleck. Ich weiß eben nicht wo hin mit meiner ganzen Energie. Mit mir zusammen leben hier noch zwei Hunde und 5 Katzen, zu denen auch Röschen zählt. Röschen und ich verstehen uns sehr gut, sie ist mit mir groß geworden. Die anderen vier finden mich doch sehr seltsam und wissen nichts mit mir anzufangen. Es dauert eine gewisse Zeit, aber wenn ich mich erst einmal eingelebt habe, finde ich mich in der Wohnung gut zurecht. Wichtig ist, dass alles ebenerdig ist und kein Teppichboden ausliegt. Fliesen wären ideal. Treppen kann ich nicht gehen und komme von erhöhten Flächen nur durch einen Sturz wieder auf den Boden. Mein Fressen finde ich immer, wobei ich gegen kleine Hilfestellungen nichts einzuwenden habe. Ich bin kastriert, gechipt, tätowiert und auf FIV und Leukose negativ getestet worden.
Listade för 2 månader sedan
