Adoptera Oporto punto
Korsad ras · Han · Vuxen · 5 år
28 januari 2025, volontärerna berättar om Oporto: Oporto kom tillbaka från en flyttplats tillsammans med sina syskon, som om de var föremål. Han kom med mycket rädsla för människor, lite försiktig, försökte skydda sina syskon. Efter mycket tid, tålamod och godis började han långsamt närma sig oss, be om smekningar och lät sig hanteras. Nu när han har tjänat vårt förtroende och vet att vi inte avsiktligt skulle skada honom, är Oporto bekväm med halsbälte och ledd, och går som en vanlig hund när djurshoppen är mer lugn och tom. Nu när han är mer självförtroende kan vi få kännedom om hans riktiga personlighet och han är en glädje. Han är 3 och en halv år men beter sig som en stor, munter och nyfiken valp. Han får det mycket bra med andra hunder, nu bor han med en mer självförtroende liten syster, vilket har hjälpt honom att stärka sitt eget självförtroende och i människor. Vi är mycket nöjda med Oportos snabba framsteg och att han är i ett kage, eftersom tiden vi kan ägna åt honom är begränsad. Föreställ er hur snabbt han skulle gå vidare i ett hem. Vi anser att det är mycket, mycket viktigt att Oporto adopteras till ett hem där det redan finns en annan hund så att han kan använda den som referens och känna sig mycket mer bekväm. Om du vill hjälpa Oporto att återvinna tro på mänskligheten och ge honom massor av kärlek för alltid, skriv till oss! När det gäller de andra fyra hundarna som heter Ponto, kallas de just detta eftersom de faktiskt blev lämnade vid en flyttplats, som skräpsak eller gamla sopor. De gjorde ett hål i galleret, satte de fyra inuti och lade en platta över för att de inte skulle kunna fly. Vi vet inte var de kommer ifrån eller vilka förhållanden de levde i. De är hälsosamma och välmat, visar inga tecken på fysiskt misshandel, men de saknar socialisation. Eftersom de var i en kommun som har uppdragit våra tjänster för upphämtning, har vi tagit emot dem på vårt djurshop. De är väldigt rädda, men under de få dagar de har varit hos oss har de börjat närma sig för smekningar. Den enda som är ännu räddare är Aveiro, som döljer sig i sin sovrum. De är vaccinerade, kastrerade och deras Leishmania-analys är negativ, enligt generella analyser; det finns ingen misstanke om Ehrlichia.
Läs original (es)
28 enero 2025, Los voluntarios nos comentan sobre Oporto: Oporto apareció abandonado en un punto limpio junto a sus hermanos, como si de objetos se tratase. Llegó con muchísimo miedo al ser humano, un poco a la defensiva intentando proteger a sus hermanos. Después de mucho tiempo, paciencia y chuches, empezó poco a poco a acercarse a nosotros, pedir caricias y dejarse manipular. Habiendo ganado su confianza y sabiendo que no teníamos ninguna intención de hacerle daño, Oporto está cómodo con el arnés y la correa y pasea como un perrito más cuando el albergue ya está más tranquilo y vacío. Ahora que ya está más confiado estamos pudiendo conocer su verdadera personalidad, y es un encanto. Tiene 3 añitos y medio pero es como un cachorrón grande, pícaro y curioso. Con otros perros se lleva muy bien, ahora convive con una perrita mucho más confiada, lo que le ha ayudado a reforzar su propia confianza en sí mismo y en las personas. Estamos contentísimas con los hiperavances de Oporto y eso que está en un chenil y el tiempo que podemos dedicarle es limitado, imaginad lo rápido que seguiría progresando en una casa. Sí consideramos muy, muy importante que Oporto sea adoptado en un hogar en el que ya haya otro perro para que él pueda usarle de referencia y esté mucho más cómodo. Si quieres ayudar a Oporto a recuperar la fe en el ser humano y darle mucho cariño para siempre, escríbenos! ---------------------------------------------------------------------------------- A estos cuatro perros de apellido Punto, se llaman así porque precisamente en un punto limpio los abandonaron, como basura o trastos viejos. Abrieron un agujero en la malla del recinto, metieron a los cuatro y cerraron con una chapa para que no pudieran salir. No sabemos de dónde vinieron, ni en qué condiciones han vivido. Están sanos y bien alimentados, no tienen signos de maltrato físico, pero les falta socializar. Como fue en un municipio que tiene contratado con nosotros en servicio de recogida, los hemos acogido en nuestro albergue. Están bastante asustados, pero en los pocos días que llevan con nosotros, ya se acercan a pedir caricias. El único más miedoso es Aveiro que se esconde en su dormitorio. Están vacunados, castrados y su analítica de leishmania es negativa, según analíticas generales, no hay sospecha de ehrlichia. Mostrar más de su historia Mostrar menos
Listade för 5 månader sedan
