Adoptera Angiolino
Korsad ras · Han · Vuxen · 8 år
13 juli 2018 - Det är svårt att hitta orden för att uttrycka den stora sorg som känns när en varelse dör och det är ännu svårare när livet avslutas av mänsklig våld. Vi tänkte oss dig stolt och kraftfull, men när vi strök dig, kändes våra hjärtar täta i ett frysende grepp när vi såg dig på det sättet, en skugga som bad om hjälp. Vi trodde på dig, vi hoppades med all vår kraft. Du visade tecken på förbättring och sedan kollapsen. Det var för sent, om bara du hade kommit tidigare. Söta Angiolino, du dog på grund av mänsklig våld, av någon som kanske en dag någonsin har älskat dig. Den enda tröst är att du inte dog ensam, bunden till den förbannade kedjan och förtärad av larver. Vi var inte redo, hur många drömmar vi hade, hur många chattar där vi tänkte på vad din framtid kanske skulle kunna vara. Ditt lilla hjärta kunde inte hålla på och du, stor och majestätisk, spred dina vingar. Vi såg dig lugn, avslappnad, det fanns ingen längre den lidande som hade förstört dig. Nu vet vi att du är lycklig däruppe bland englarna som du. Angiolino, vi kommer aldrig att glömma dig och vi garanterar dig att du ska få den rättvisa du förtjänar. Från ovan, skydda alla människor som de sista dagarna av din liv kärleksfullt och gjorde allt möjligt för att hjälpa dig. Flytta Angiolino, du lämnade oss med så mycket sorg i våra hjärtan. Djupaste tack till alla som var nära oss. 12 juli 2018 - Under tjugo år av frivilligarbete har vi sett många saker och haft många klamp i magen att ta hand om, men berättelsen om Angiolino är en som lämnar en märke. Begäran om hjälp kom via privatmeddelande, med ödelämnande bilder. Detta är de berättelser för vilka du måste stanna upp och försöka använda förnuft, du måste tänka och överväga hur du ska agera, alltid och bara för djurets förmån. Det är inte lätt. Mellan all oförmåga finns också mycket kärlek, och när riktiga frivilliga träffas, skapas en mänsklig kedja. Vi kommer inte att berätta om hans historia, detta är Angiolino idag som du ser honom i de bilder som skickats till oss. På det exakta ögonblicket aktiverade vi oss för att kunna hjälpa honom. Han kom till vårt ställe på måndagskvällen i en stup, täckt av larver, feber på 40,5°, full av sår, dehydrerad och smal, det finns anledningar till varför vi inte kunde publicera tidigare. Tusentals flugor togs bort från honom, kanske mer än ett kilo, vi har aldrig hämtat ett djur i sådan tillstånd. Vi började vara van vid det men trots allt är vi chockade. Vi gör allt möjligt för att rädda honom men det kommer vara svårt, hans tillstånd är mycket allvarligt. Vi vill ge honom kärlek och kramar, de han kanske aldrig har känt. Vi har alltid trott att det finns en okänd kraft ovanför oss som skyddar oss, vi vill att den kraften ska gå helt till Angiolino. Vi vet inte om det kommer bli en ny slåt i våra hjärtan, men vi vill försöka. Angiolino, vi vill se dig som du var innan: den majestätiska giganten med gyllene ögon!!!! Vi vill tacka de underbara flickorna som stödde oss i denna hemska insats, vi nämner inte deras namn för att skydda dem, underbara frivilliga som tyst hjälper de som behöver. Tack till de som kommer att stödja oss med medicinska kostnader och de som kommer att donera enkelanvändningspåsar och desinfektionsmedel, vi behöver dem mycket. Angiolino MÅSTE leva.
Läs original (it)
13-07-2018 - E’ difficile trovare le parole per esprimere il grande dolore che si prova quando una creatura muore e lo è ancora di più quando la vita si spezza per colpa della cattiveria umana. Ti abbiamo immaginato fiero e possente, ma accarezzandoti il nostro cuore si è stretto in una morsa di gelo nel vederti così, un’ombra che chiedeva aiuto. Ci credevamo, ci abbiamo sperato con tutte le nostre forze. Hai anche dato segni di miglioramenti e poi il tracollo. Era troppo tardi, se solo fossi arrivato prima. Dolce Angiolino sei morto per colpa della cattiveria umana, di chi un giorno forse ti avrà voluto bene. L'unica consolazione è che non sei morto solo legato a quella maledetta catena e divorato dalle larve. Non eravamo pronti, quanti sogni abbiamo fatto, quante chiacchierate pensando a come sarebbe potuto essere il tuo domani. Il tuo cuoricino non ha retto e tu grande e maestoso hai messo le ali. Ti abbiamo visto sereno, rilassato, non c’era più quella sofferenza che ti aveva annullato. Noi ora sappiamo che sei felice lassù tra gli angeli come te. Angiolino noi non ti dimenticheremo mai e ti garantiamo che avrai la giustizia che meriti. Da lassù proteggi tutte le persone che in questi ultimi giorni della tua vita ti hanno amato intensamente ed hanno fatto l'impossibile per aiutarti. Vola Angiolino, ci hai lasciato con tanta tristezza nel cuore. Grazie di cuore a tutte le persone che ci sono state vicine. 12-07-2018 - In vent’anni di volontariato ne abbiamo viste di cose e quanti pugni allo stomaco da metabolizzare, ma la storia di Angiolino è una di quelle che lascia il segno. La richiesta di aiuto è arrivata in posta privata, con immagini strazianti. Sono quelle storie per cui ci si deve fermare e cercare di usare la razionalità, devi ragionare e pensare a come muoverti, sempre e solo per il bene dell’animale. Non è semplice. Fra tanta indifferenza c'è però tanto amore e quando volontarie vere si incontrano si crea una catena umana. Non vi parleremo del suo passato, questo è Angiolino oggi così come lo vedete nelle foto che ci sono state inviate. In quel preciso momento ci siamo attivate per poterlo aiutare. E’ arrivato da noi lunedì sera in stato comatoso, ricoperto di vermi, febbre a 40.5°, pieno di piaghe, disidratato e scheletrico, ci sono motivi per cui non abbiamo potuto pubblicare prima. Gli sono stati tolti migliaia di bigattini, forse oltre il kilo, mai abbiamo soccorso una creatura ridotta in questo stato. Dovremmo essere abituati ma nonostante tutto siamo sconvolti. Stiamo facendo l'impossibile per poterlo salvare ma sarà difficile, le sue condizioni sono gravissime. Vogliamo regalargli amore e carezze, quelle che forse non ha mai conosciuto. Pensiamo da sempre che sopra di noi c'è una forza sconosciuta che ci protegge, vorremmo che quella forza andasse tutta ad Angiolino. Non sappiamo se per noi sarà l’ennesimo colpo al cuore ma vogliamo provarci. Angiolino vorremmo vederti come eri un tempo: il maestoso gigante dagli occhi di topazio!!!! Vogliamo ringraziare le meravigliose ragazze che in questa terribile impresa ci hanno sostenuto, non facciamo i nomi per tutelarle, meravigliose volontarie che in silenzio aiutano chi ha bisogno. Grazie a chi ci sosterrà nelle spese mediche e a chi donerà traversine monouso e disinfettanti, ne abbiamo tanta necessità. Angiolino DEVE vivere.
Gratiskonto — 10 kontakter inkluderade
Listade förra månaden
