Adoptera Kalle
Korsad ras · Han · Äldre · 9 år
Primärvaccin + Rabies Hej, jag är Kalle, en trevlig 9-årig kastrerad hund, som är 45 cm hög och väger just nu 25,5 kg. Självklart är jag också mikrochippad och vaccinerad! Jag är en rolig och glad hund som vill följa sin ägare överallt. Hemma är jag mycket tyst, absolut inlärdd och kärleksfull – om någon besöker mig. Jag bor för närvarande med min fosterfamilj i Essen. Där har jag också lärt mig att känna på hästar och kan vara i deras närhet utan problem så länge det finns något avstånd. Jag har också uppskattat vattenidrott från första ögonblicket och är en lugn kamrat på stående segelboard. Tyvärr har min veterinär diagnostiserat artrit i min högra framsida. Om detta inte behandlas eller om jag inte får stödande tillägg i maten kan det ibland orsaka problem för mig. Det finns också dagar då väder inte passar mig alls. Tack vare akupunktur, fysioterapi och lämpliga kosttillskott hanterar jag bra de flesta gånger, även om jag tenderar att röra mig mer långsamt. Min promenad är därför inte den längsta – men jag tar mycket mer tid på att lukta. Tyvärr har jag inte bara goda upplevelser med män i mitt tidigare liv i Bosnien. Därför händer det ibland att jag försöker gnaga på mäns lättar. Därför måste jag ha en munskyddshalsring en stund, som används allt mindre ofta nu. Tillsammans med min fosterfamilj och en hundtränare arbetar jag hårt med detta problem. Vi övar också att jag inte kastar mig mot leken eller halsbandet när andra hundar går förbi mig. Det händer inte med varje hund och inte heller med varje man. Jag har också min egen mening och kan ibland vara ganska fasthållande. Tyvärr har detta lett till problem med min sista
Läs original (de)
Grundimmunisierung + Tollwut Hallo, ich bin Kalle ein liebenswerter 9-jähriger, kastrierter Rüde, mit einem Stockmaß von 45 cm und aktuell 25,5 kg. Gechipt und geimpft bin ich natürlich auch! Ich bin ein witziger und lebensfroher Hund, der seine Besitzer überall hin begleiten möchte. Zuhause bin ich sehr ruhig, absolut stubenrein und verschmust – es sei denn, der Besuch klingelt. Aktuell lebe ich bei meiner Pflegefamilie in Essen. Hier habe ich auch Kontakt zu Pferden kennengelernt und kann mit etwas Abstand problemlos in ihrer Nähe sein. Selbst Wassersport habe ich von der ersten Sekunde an toll mitgemacht und bin ein entspannter Begleiter auf dem Stand-Up-Paddle. Meine Tierärztin hat leider Arthrose vorne rechts im Bein festgestellt. Wenn diese nicht behandelt wird oder ich keine unterstützenden Zusätze im Futter bekomme, kann sie mir durchaus gelegentlich Probleme bereiten. Es gibt auch immer wieder Tage, an denen mir das Wetter gar nicht liegt. Dank Akupunktur, Physiotherapie und passender Futterzusätze komme ich aber die meiste Zeit gut zurecht, wenn auch eher gemütlich unterwegs. Meine Runden sind daher nicht die größten – dafür nehme ich mir umso mehr Zeit zum Schnüffeln. Leider habe ich in meiner Vergangenheit in Bosnien wohl nicht nur gute Erfahrungen mit männlichen Zweibeinern gemacht. Deshalb kommt es manchmal vor, dass ich versuche, Männern in die Wade zu zwicken. Aus diesem Grund musste ich zeitweise einen Maulkorb tragen, der aber immer seltener zum Einsatz kommt. Gemeinsam mit meiner Pflegestelle und einer Hundetrainerin arbeite ich fleißig an diesem Thema. Auch daran, dass ich mich nicht mehr in die Leine oder ins Geschirr werfe, wenn andere Hunde an mir vorbeigehen, wird geübt. Das passiert übrigens nicht bei jedem Hund und auch nicht bei jedem Mann. Ich habe außerdem meinen eigenen Kopf und kann gelegentlich etwas stur sein. Das hat leider dazu geführt, dass es bei meiner letzten
Listade för 4 månader sedan
