Adoptera SOLEYA –
Korsad ras · Hon
Hej, jag är Soleya, en 7-årig Malinois. Mitt liv före föreningen är en gåta: jag hittades vandrande, identifierad men aldrig hävdad. Min delvis skärvade huvud antydde tidigare undersökningar... men ingen kom någonsin för att hämta mig. Det tros att jag haft en hjärninfarkt, och veterinärerna har bekräftat det som min kropp redan sagt: en litet tveksam gång, balansförlust, jag faller, jag glider, jag fattar ibland osäkert tag... Men jag hanterar och anpassar mig, även om mina pinnar inte alltid följer min vilja. Idag bor jag i en omsorgsboende, omgiven av goda människor och andra hundar som jag artigt ignorerar. Jag älskar att lugna mig i trädgården, promenera på de små stigarna, tjuta allvarligt mot en fluga... och sedan återvända till att sitta i en stor kruka nära värmepannan. Jag kommer och går mellan inomhus och utomhus såsom jag vill. Landsbygden är verkligen mitt element. Jag är mycket nära mina människor. Jag älskar att vara med dem, lägga huvudet mot deras ben, följa deras rörelser i huset. Jag är ren, lugn och inte skadeglad (någon gång måste jag dock erkänna att jag har en svaghet för kuddar när de främjar mig). Jag är också mycket hungrig, så lämna inte dina tallrikar liggande, jag kan nog snottlöst hjälpa mig... eller inte. De som känner mig säger att jag är föremålet för godhet. Jag har aldrig gjort något olämpligt, aldrig ett enda tecken på våld. Jag vill bara vara där, få kärlek och omsorg när mina rörelser misslyckas. Alla ser mig i samma ideala familj: ett stilla hus på markplanet i landsbygden, med mjuka och närvarande människor som vill älska mig utan att pressa mig, utan att förvänta sig något av mig som min kropp inte längre kan ge... men som tar emot lika mycket kärlek som jag har att ge. De säger att vissa hundar lämnar mer än spår i ett hus... de förvandlar det bara genom att vara där. Så fyll i en ansökan för mig snabbt. Fotos.
Läs original (fr)
Je m’appelle Soleya, je suis une Malinoise. On m’a donné 7 ans mais mon histoire avant ma prise en charge reste floue. Les vétérinaires pensent que j’ai probablement fait un AVC, mon corps garde les traces de quelque chose qui m’a dépassée : une démarche parfois hésitante, des pertes d’équilibre, des mouvements moins fluides. Il m’arrive de glisser, de tomber devant certaines choses comme la voiture, où j’ai besoin qu’on m’aide à monter. Mais je compense et je m’adapte, et je continue à profiter de la vie avec envie. Je suis une chienne très proche de l’humain. En balade, je viens régulièrement chercher votre regard, pour vérifier que vous êtes toujours là. À la maison, je viens réclamer des caresses avec beaucoup de douceur. Et si vous faites un câlin à un autre chien ou même un bisou à votre enfant, il y a de grandes chances que je vienne m’interposer discrètement pour récupérer ma part d’attention. Je suis une chienne stable, douce et calme. J’aime les choses simples ; me promener, sentir les odeurs dans le jardin, m’allonger au soleil, ou me reposer. Je vais et je viens entre l’intérieur et le jardin à mon rythme. Je prends le temps d’observer, de renifler, parfois même d’aboyer très sérieusement sur une mouche. En balade, je suis agréable. Je marche bien en laisse, j’ai un excellent rappel et je reste très attentive à mes humains . Malgré mes difficultés motrices, je suis capable de belles promenades : récemment j’ai parcouru 6 kilomètres sans problème. Je suis une chienne intelligente. J’aime les jeux de réflexion, les activités calmes où il faut chercher, utiliser mon flair. Les stimulations douces me plaisent beaucoup. Et si en plus il y a du fromage … alors là, je suis la plus motivée du monde. Avec les autres chiens, je suis sociable et je communique bien. Je suis globalement très facile à vivre. Mon seul besoin, finalement, c’est d’avoir un environnement adapté, un foyer calme, idéalement de plain-pied, avec un jardin pour mon confort. Mon corps est maladroit, et me demande plus d’efforts qu’à d’autres chiens. Mais je compense par cette manière particulière de venir se coller contre vous comme si c’était l’endroit le plus sûr au monde. On dit que certains chiens laissent plus qu’une trace de pattes dans une maison… Ils la transforment, juste par leur façon d’être là. Alors remplis vite un formulaire pour moi :
Listade för 2 månader sedan
