Adoptera Mikeu
Korsad ras · Han
Mikeu har levt utomhus hela sitt liv, i ett område där det fanns många katter som inte var vana vid kontakt med människor. När vi tog emot henne hade hennes svans just amputerats och behövde opereras bort eftersom den riskerade att orsaka en allvarlig infektion. Nu har hon bara en söt liten pompom kvar. Mikeu har gjort stora framsteg sedan hon kom hit. Till en början var hon mycket rädd och tillbringade mycket tid med att gömma sig. Gradvis lärde hon sig att uppskatta bekvämligheten i ett hem, mysiga platser och framför allt solbelysta fönster, där hon tillbringar mycket tid med att betrakta världen. Hon är nu mycket lugn, försiktig, diskret och rutinorienterad. Hon njuter av sina små vanor och sina stunder av lek, särskilt med möss och fiskespön, som hon först var rädd för. Det hon tycker bäst om är sällskap av andra katter. Hon söker deras närhet och kallar ibland på dem med läten. Hon kan också vara särskilt uttrycksfull när hon ser en annan katt: hon pep, jamar, rullar runt och gnider sig mot fönstret för att följa deras rörelser. Hon kommer därför att behöva bo tillsammans med en eller flera sociala katter som trivs med att umgås med andra katter. Deras närvaro är också viktig för att hjälpa henne att fortsätta göra framsteg tillsammans med människor. För även om Mikeu inte längre systematiskt flyr från människors närvaro, låter hon fortfarande inte röra vid sig och söker inte kontakt. Hon kan vistas i närheten, sova på sängen eller komma fram för att bli klappad vid sängens fotända, men en hand som försöker röra vid henne är fortfarande ett stort "nej". Hon vet hur hon visar sitt obehag, och hennes gränser måste respekteras. Vi börjar överväga hennes adoption, men endast i en verkligt anpassad miljö. Mikeu kommer att behöva tålmodiga, uppmärksamma människor som är redo att göra en verklig socialiseringsresa tillsammans med henne, utan press, utan brådska och utan krav på resultat. Med henne handlar det inte om att försöka framkalla kontakt, utan om att gradvis göra vardagliga situationer normala: att passera nära henne, röra sig, sätta sig bredvid henne... tills dessa situationer blir lugnande. Det är genom att respektera hennes gränser och genom att visa henne, genom upplevelser, att hon kan lita på människor som bandet kan...
Läs original (fr)
Mikeu a vécu dehors toute sa vie, sur un site où les chats étaient nombreux et peu habitués au contact avec l’humain. Lorsque nous l’avons recueillie, sa queue venait d’être sectionnée et a dû être retirée chirurgicalement car elle risquait de provoquer une grave infection. Il ne lui reste aujourd’hui qu’un petit pompon tout mignon. Depuis son arrivée, Mikeu a fait de beaux progrès. Les premiers temps, elle était très terrorisée et passait beaucoup de temps cachée. Elle a progressivement appris à profiter du confort d’une maison, des endroits douillets et surtout des fenêtres ensoleillées, où elle passe beaucoup de temps à observer le monde. Elle est aujourd’hui très calme, discrète, prudente et routinière. Elle apprécie ses petites habitudes ainsi que ses moments de jeu, notamment avec les souris et les cannes à pêche, dont elle avait pourtant peur au début. Ce qu’elle apprécie surtout, c’est la compagnie des autres chats. Elle recherche leur proximité et vocalise parfois pour les appeler. Elle peut d’ailleurs se montrer particulièrement expressive lorsqu’elle aperçoit un congénère : elle glousse, vocalise, se roule et se frotte à la fenêtre pour suivre ses mouvements. Elle aura donc besoin de vivre avec un ou plusieurs chats sociables et appréciant les interactions avec leurs congénères. Leur présence est également importante pour l’aider à poursuivre ses progrès avec les humain•es. Car si Mikeu ne fuit plus systématiquement la présence des humain•es, elle ne se laisse toujours pas toucher et ne recherche pas le contact. Elle peut rester à proximité, dormir sur le lit ou venir pattouner au bout du lit, mais une main qui cherche à la toucher reste un grand « non ». Elle sait montrer son inconfort et ses limites doivent impérativement être respectées. Nous commençons à envisager son adoption, mais uniquement dans un environnement réellement adapté. Mikeu aura besoin de personnes patientes, observatrices et prêtes à faire avec elle un véritable chemin de sociabilisation, sans pression, sans délai et sans objectif de résultat. Avec elle, il ne s’agit pas de chercher à provoquer le contact, mais de banaliser progressivement le quotidien : passer près d’elle, bouger, s’installer à côté… jusqu’à ce que ces situations deviennent rassurantes. C’est en respectant ses limites et en lui montrant, au fil des expériences, qu’elle peut faire confiance aux humain•es que le lien pourra se…
Listade förra månaden
